Det svåra livet


Har precis sett ett dokumentärprogram om två missbrukare i Stockholm, en kvinna och en man … väldigt gripande! Man inser så jäkla bra man har det … ett ordnat liv, en säng, ett jobb, tryggad inkomst, mat på bordet … bara en sån elemäntär sak som att ha en säng att sova i och tak över huvudet – det är inte alla som har det! Man skulle vara lite mera tacksam för att det har ”gått så bra i livet” för en själv, mot hur det kanske har gått för väldigt många här i världen! Man kan aldrig förstå detta dilemma och detta livet som många faktiskt lever i – varje dag. Sitt missbruk, sin ständiga kamp efter drogen – varje dag – men också sin längtan efter en varm plats att sova i. Mannen i programmet pratade om att han hittat en plats att sova i – som han uttryckte det själv – ett superbt soprum! Ja herre gud … stackars människor. Man kan tycka och tänka kanske ibland – att dom har sig själva att skylla att dom hamnat snett här i livet – kanske är det så ibland också – men är det alltid så enkelt? Och att bli hemlös – ja det kan nog drabba många som aldrig själva har kunnat tro att dom skulle hamna där, arbetslös, ingen inkomst, kan inte betala hyran och blir vräkta! Då kommer ett annat problem, kanske spriten – för att döva smärtan och sorgen över det som drabbat dom! Och alla dessa människor har föräldrar någonstans som lever … som sörjer dom … som saknar sitt barn, som känner otillräckligheten att inte kunna hjälpa sitt eget barn, sin egen skuld i barnens dilemma. Ja det kan inte vara lätt detta. Detta programmet berörde mig djupt i mitt hjärta. Det är ju faktiskt människor det handlar om och ändå – även om dom är missbrukare – dom har också något gott i sig, något värde – även om många ser ner på dom och tittar snett på dom. Jag kanske gör det själv också ibland … är nog inte utan skuld själv. Men man får sig en tankeställare av sådana här program, som är väldigt sevärda. Det känns som om man skulle vilja jobba frivilligt bland alla dessa utslagna och ge dom ett mål mat om dagen, en plats att sova på, ett bad, kläder … omtanke och värme och kärlek. Några vänliga ord bara … Vi som har det ordnat här i livet, skall nog tacka någon för det … för det är som ett lotteri hur det går för människor i livet, ibland har man kanske själv en skuld i olyckan, men inte alltid! För vad är det som säger att jag eller du … kommer att få det bra i livet när vi föds? Vem av oss hamnar snett och vem går på den spikraka vägen framåt mot lyckan?

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Berättelser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s